jorgenomjoakim

Nu har Mikaela äntligen passerat halvvägs in i sin graviditet! Nu, Mickis, nu är det bara hälften kvar!!! Du kommer att fixa det här galant! Det är jag helt övertygad om.
Nu håller de på att flytta så hennes tid att blogga är lite begränsad. Men försök att gå in på hennes blogg då och då så får ni se hur hon skriver om sina upplevelser.
http://mikaelasvardag.blogg.se/

Tänkte jag skulle gå på bio idag men ångrade mig. "Män som hatar kvinnor", Stieg Larsson har skrivit boken, har gått på bio i Hallstahammar sen premiären. Det är ju lite fantastiskt att lilla Hallsta får premiären på en så stor film.

Hur som helst så ångrade jag mig som sagt var. Jag verkligen älskade böckerna men jag vet inte om jag pallar att sitta still och titta på en film i två och en halv timme...

Mia och en kompis till henne ska se filmen i alla fall. Hoppas att hon inte berättar hur det gick... Hmmm, det vet jag ju redan...

Jag väntar på att den kommer på DVD för då kan jag pausa när jag behöver.

Idag har Joakim haft en dålig dag, jag tror att han har varit extremt sugen på snus idag. Trots att han har nikotinplåster så verkar det som om vissa dagar är värre än andra för honom. Jag har aldrig slutat snusa så jag vet inte redigt hur länge han ska behöva lida av att vara utan snus.

Om jag bara fick skulle jag ge honom en prilla direkt!!! Men det är nog inte så smart med tanke på att han inte ätit på drygt tio veckor. Som ni vet får han sin näring genom en slang som är inopererad i magen. Att då ta en snus är nog inte så bra..?

Han har varit irriterad och pekat på sin överläpp och stoppat in pekfingret under överläppen och tittat vädjande på mig. Gissa om man blir förtvivlad... Som pappa vill man ju göra allt för honom så han ska slippa lida men just det här kan jag inte hjälpa honom med nu.

På fredag ska vi ha möte med rehab-gruppen och då ska jag faktiskt fråga om det kan vara skadligt, rent medicinskt i hans rehabilitering, för honom att ta en prilla.

Dagens framsteg:

Det är ju egentligen ett framsteg han gjort tidigare men idag har det varit så otroligt påtagligt. Han har börjat tjata... Han vill verkligen ha snus. Nu!

Sen hör det till saken att det här är det enda han har varit tydlig med i sin kommunikation med oss. Vi kan se om det är något fel men inte vad som är fel när han drar i kläder eller är allmänt irriterad. Men när det gäller snuset, då är han MYCKET tydlig i vad han vill!!!

Sen har sköterskorna börjat diskutera och planera för Joakims första permission. Förstår ni vad det betyder för oss???

Inom en snar framtid kan Joakim få komma hem och få se sitt rum, träffa Åke (vår svarta katt) och Buster (vår svarta hund som är en blandras mellan Schäfer och Collie).

Han får komma hem och känna lukterna som är unika för varje hem, han kommer att få se omgivningen och... Joakim kommer att få komma hem...

Första permisen kommer att vara kanske en timme men det är ju nästan ofattbart för oss att vår krigare har kommit så här långt så det så smått börjar planeras för permission.

Vi har varit med Joakim hela vägen och haft många, många tunga stunder med tårar, hopp, förtvivlan, hopp, frustration, hopp... Hela tiden har hoppet varit det viktigaste!
Nu har Joakim kommit så långt att det planeras för att han ska få komma hem, om än bara för en liten stund men nu är grabben på väg HEM till oss!!!

Jag är TOKGLAD!!!

På fredag har vi rehabmöte med gruppen och då kommer vi säkert få veta mer.

Min fasta övertygelse är att när Joakim får komma hem så kommer det att trigga honom till nya gigantiska framsteg!
När han själv ser att det finns ett liv utanför sjukhuset så kommer det att tillföra honom massor av bränsle till att kämpa vidare!!!

Vi är TOKGLADA!!!

Hälsningar
Pappa och make i en helt underbar familj