jorgenomjoakim

De annonser som finns på min blogg har blogg.se lagt ut så jag kan inte påverka dem, bara så ni vet. Det är inte mina annonser.

Massor med tack till er alla underbara människor som stödjer oss i Joakims kamp tillbaka!

Med så många goda vänner Joakim och vi har och det stöd som ni ger oss så måste ju det här gå bra! Det bränsle ni tillför är ovärderligt för att vi ska orka finnas till så mycket för vår älskade Joakim.

De gulliga små nallar jag och Mia fått från Uffe och Maria var till och med döpta. De ord som stod på kortet värmde verkligen!

Till "Båtklubben" vill jag bara säga att de på AIK-shopen blev nog nästan lika glada som vi... Tack Vivvi och Odden, Annika och Per, Anne med familj och Mikael Öst... (Bandis). Tack för allt!

Att det finns så många människor som tycker så mycket om Joakim gör mig varm i hela kroppen!

När Joakim låg på Neurointensiven (NIVA) i Uppsala så träffade vi en kille som var hos sin tjej nästan varje dag. Hon var väldigt dålig.

När vi var där så träffade vi aldrig tjejen men hennes kille var så gullig och var vid hennes sida så mycket han bara kunde. De var inte så gamla, runt 25 års åldern.

När man befinner sig i hans eller vår situation så känner man mycket för varandra för man vet vad man går igenom. Alla befinner sig i ungefär samma situation.

Vet ni? Idag träffade jag honom på Rehab! Tjejen var ordentligt på väg tillbaka och jag träffade även henne för första gången och vi pratade lite kort. Hon kommer säkert också få en ganska lång rehabilitering så vi kommer nog att träffas en hel del framöver och det ser vi fram emot.

Hur glad blir man inte? Det kändes nästan overkligt att se det här unga paret på Joakims avdelning... Det finns mirakel!!!

Vi har även träffat ett annat par på Rehab som vi träffade på NIVA. Det var så kul att återse dem! Vi visste att hon hade gjort stora framsteg och var på väg tillbaka redan innan Joakim kom till Rehab men det var jättekul att träffa hennes anhöriga igen!

När patienterna är på NIVA så är det ju bara de anhöriga man träffar, nu är det kul att träffa patienterna också.

Dagens framsteg:

Jag är så glad att jag kan fortsätta med den här rubriken!

Det har varit en bra dag hela dagen med massor med bränsle till mig och Mia. Joakims framsteg fyller på våra förråd med energi så vi orkar.

När Joakim sitter upp i sin rullstol så brukar det rinna lite saliv i mungipan som vi brukar torka av.

Mia torkade av honom men gav honom servetten och frågade om han inte kunde fixa det själv. Han tog servetten och knölade ihop den i handen och använde den till att klia sig i ögat och i huvudet... Han hade en lite "pillimarisk" blick då.

Sen gick jag iväg och hämtade nya servetter och lade på bordet framför honom som vi skulle ha i beredskap. Efter ett tag böjde han sig fram lite och drog åt sig servetterna. Vet ni vad han gjorde? Torkade sig i mungipan för det kommit lite saliv...

Sen frågade vi om han kunde torka sig runt munnen igen men det struntade han i... Var det här bara en lyckträff..?

Nej!

För när vi frågade honom så var det bara lite saliv så han kanske inte ens märkte det för när det kom mer saliv så använde han servetten för att torka munnen... Han använder servett att torka munnen med... Det gjorde han ju knappt innan olyckan. Han använde handen eller ärmen på tröjan... Nu har han blivit sofistikerad...

(En lite rolig grej om det: När jag gick i skolan hade jag en klasskompis som alltid torkade av munnen med tröjärmen efter maten. Sen torkade han av tröjan med servetten...)

Och han är lite trotsig... Riktigt roligt!!!

Men det kan också vara så att det tar lite tid för honom att förstå vad vi säger. Om vi frågar honom en sak så vet ju inte vi hur lång tid det tar för Joakim att koppla ihop frågan med en handling.

Ovissheten igen...

Hela dagen vi varit där har han varit mycket mer "med" och blicken är stadigare. Joakim, jag och Mia har haft en bra dag idag!

(Det är svårt att förklara att han är mer "med", men det är att han är lite klarare i blicken, svarar upp med att titta på oss stadigare när vi pratar med honom och att det känns som om han är tryggare)

Joakim är ju den största krigare som finns!

Vi älskar dig, Joakim, kämpa på!!!

Glöm inte Mikaelas blogg!
http://mikaelasvardag.blogg.se/

Hälsningar
Pappa och make i en helt underbar familj