090127

Hej!

Idag har jag varit i Stockholm på min farmors begravning. Hon blev 93 år och har, på det stora hela, haft ett ganska gott liv.
Min gravida dotter var med mig som stöd. Mia stannade hos Joakim. Ibland måste vi dela på oss.
Begravningen gick bra förutom när rosen skulle läggas på kistan. Då blev jag jätteledsen... Som tur var så hade jag Mikaela och mina bröder med mig som stöd. Det är märkligt hur ostadig man är i sinnet. Hur lätt man har till tårar...

Nu längtar jag efter Joakim!!! Jag ringde Mia och fick prata lite med honom i telefon i alla fall. Hon sa att han öppnat ögonen mer när han hörde min röst. Undrar om han förstod att det var jag?

Jag älskar Joakim!!!! Längtar och saknar honom så fruktansvärt mycket!!!

Hörs i morgon! Då hoppas jag att jag kan berätta om nya framsteg.

Hälsningar
Pappa och make i en helt underbar familj

Kommentarer
Postat av: Milla

Det är en styrka att kunna visa känslor =)

Klart han måste kännt igen din röst i telefon.

Känns som de går framåt hela tiden.

Snabbare än du anar får ni bråka om vilket lag som är bäst igen.

2009-01-27 @ 20:03:32
URL: http://www.metrobloggen.se/mytime
Postat av: Nina Jansson

va stark du är jörgen att du orkar skriva om allt det här, tänker jätte mycket på er allihopa, hälsa jocke & mia så mycket från mig! Massa kramar till er <3

2009-01-27 @ 21:58:29

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0