jorgenomjoakim

Alltid något... men idag har Joakim i alla fall inte varit arg på mig...

Det är fullt förståeligt att han blir arg och frustrerad. Tänk att ligga på sjukhus dag ut och dag in. Igår var det 11 veckor sedan olyckan och det är lång tid. Att inte kunna förmedla sig och berätta vad som är fel måste ju vara helt fruktansvärt så självklart förstår jag honom att han blir arg och samtidigt glad att han blir arg på mig. Det brukar vara lättast att visa sina känslor för dem som står en närmast.

Idag har han haft en vilodag. Joakim har varit väldigt trött idag. Ofta när han har haft sina "sovdagar" så brukar det komma ganska stora framsteg efteråt. Joakim brukar också få trötta dagar efter han gjort stora framsteg så hans "sovdagar" brukar vara resultat av kommande framsteg eller gjorda framsteg!

Dagens framsteg:

Vi har noterat att han kommunicerar betydligt mer och med betydligt fler nu. Tidigare har det bara varit ett fåtal sköterskor som fått svar genom nickningar eller huvudruskningar på direkta Jafrågor eller Nejfrågor.

Nu svarar han fler sköterskor och har till och med svarat oss vid några tillfällen så han kommunicerar mer nu!

Sen har logopeden givit klartecken så att Joakim ska få börja äta mat, äntligen!!! I morgon kommer han att få prova Pytt i panna!!! Personalen gör puré av det så får han smaka på lunchen. Jag vet inte riktigt om det är så himla gott med puréad Pytt i panna... Men det är ju så skönt att han äntligen ska få börja äta så han slipper få maten genom en slang i magen. Snart är slangen borta, jag lovar!!!

Joakim är så envis så han kommer att fixa det fortare än vi tror!

Logopeden berättade att hon varit lite försiktig men att Joakim har gått framåt i sin utvecklig i mycket snabbare takt än hon någonsin kunde tro!

Lite trött och nedstämd idag också men nu närmar sig permisen och den längtar jag så extremt mycket efter!!!

Hoppet är det sista som överger människan!!!

Hälsningar
Pappa och make i en helt underbar familj