090330
Snart kommer nog Joakim hem på en längre permis och då ska grillen vara redo... Premiären brukar vara tidigare, hade planerat grillpremiären till juldagen för då var min plan att jag skulle grilla revbensspjäll på utegrillen till Mikaelas sambo men det blev ändrade planer... Hann inte iordningställa grillen till dess av förklariga skäl...
Gjorde rent utegrillen igår och det tog lite längre tid än jag trodde därför ingen blogg igår.
Joakim älskar grillat, om det inte tar för lång tid och inte är kycklingfile´... Det är mitt fel att han inte gillar kyckling, samma mat en dryg vecka kan ta död på den godaste mat man äter...
Dagens framsteg (och gårdagens):
Igår var Joakims lilla kusin och hälsade på, pojken är sex veckor. Kusinen var där med pappa (Joakims morbror), mamma och Joakims morfar.
Pojken är alltså född efter olyckan.
Joakim log när pojken kom och han tittade på sin morbror... "Är det din grabb...?" såg det ut som han frågade morbror...
Jag är inte helt säker hur mycket Joakim kan koppla olika saker. Innan olyckan visste Joakim att hans morbror ska bli pappa men jag vet inte om han minns det. Men en sak vet jag helt säker, han älskar barn!!!
Pojken var med under hela besöket och Joakim tittade till honom då och då och varje gång log Joakim!
Är han inte en krigare?
Jag ställde Joakims rullstol bredvid barnvagnen så han skulle nå pojken. Han gosade med sin lilla kusin och strök pojken över kinden, Joakim höll honom i den lilla hand kusinen har OCH HELA tiden log han!
När de skulle åka hem så var det första gången Joakim vinkade när besöket åkte hem. Han vinkade till lilla barnet på sitt gamla vanliga coola sätt med pekfingret!
Joakim vinkade för första gången!!!
Är han inte en krigare?
Jag träffade en kund idag som hade en hundvalp. När jag berättade för Joakim om hur hundvalpen bäddade i sin säng och höll på så mycket att valpen till slut trillade omkull och gjorde en kullerbytta och ramlade på rygg så log han brett, när jag berättade att hunden gått ut i hallen och snott en av mina dojjor så såg det ut som om Joakim skrattade...
Rasen på kundens hund var en av de äldsta som finns och den rasen kan tydligen inte skälla. När jag berättade det log Joakim och nickade... En sån hund skulle vi ha i stället för Buster som skäller så öronen går sönder... Han nickade utan att jag ställde någon fråga...
Är han inte en krigare?
Det är så skönt, så obeskrivligt skönt att man kan berätta saker för honom när man är hos honom och veta att han kan ta del av det vi berättar.
Att man kan roa honom med att berätta roliga saker. Att se att han blir glad... Att se att vi kan ge honom livskvalitet... Livskvalitet!!!
Vad är viktigt här i livet...? Mitt svar är nog: LIVSKVALITET!!!
Är han inte en krigare?
Längtar verkligen efter att få bli morfar....
Hälsningar
Pappa och make i en helt underbar familj
