090325

Hej!

Har jobbat två timmar idag också... Knepigt att man kan bli så trött av så lite... Hmmm


Vi hade Rehabmöte idag. Återkommer i morgon om det för jag orkar helt enkelt inte skriva så mycket idag.

Kortfattat kan man säga att Joakim gör framsteg som är snabbare än personalen ens hinner med... Detaljer kommer i morgon. Han är den krigare man önskade att man själv var! Jag älskar Joakim!!!


Dagens framsteg:        

Det är ju våffeldagen idag. På Joakims avdelning hade personalen ett dubbelvåffeljärn och gräddade våfflor åt de som ville ha. Det var fullt med personal där... Det verkar som om personalen på avdelning 16 gillar våfflor... Skojade.
Alla ville ha våfflor, patienter/anhöriga och personal.

Jag tycker personalen är helt underbara som fixar med våfflor åt alla. Det var personal, patienter och anhöriga som blev bjudna på våfflor, jordgubbssylt och grädde av personalen! Stor eloge till dem!!!


Joakim får sin mat genom en "peg". Han har en slang inopererad i magsäcken som han får sin näring igenom. Det innebär att han får välling direkt ner i magsäcken via en slang. (tur för honom att han slipper svälja vällingen...).

Vi vill ju att han ska äta för då slipper han "peggen". Det har fungerat bra med glass och sånt som är kallt men hittills har han vägrat att svälja varm mat.

Idag gav jag honom våfflor. Nygräddade, varma våfflor. Han åt!!!!!!!!!!! Idag har han ätit varm mat!!!! Fan vad jag älskar Joakim!!! Nu är han ordentligt på gång att slippa den sista slang han har!!!


Dagens framsteg är så underbart... När jag skar upp bitar med våffla, grädde och jordgubbssylt och gav honom gaffeln så tog han den och njöt...

Idag har Joakim tagit ett gigantiskt steg mot att slippa "peggen"!!!

Jag är så lycklig!!!


En helt annan sak:

En sak jag funderat mycket över och som berört mig mycket är den brandman som varit försvunnen i Hallstahammar. Jag känner inte honom eller hans anhöriga men jag har känt för hans dem. Det måste vara helt ofattbart att inte veta vad som hänt.

Nu är han äntligen återfunnen och jag är så glad för hans anhörigas skull att gåtan om hans försvinnande åtminstone är på väg att lösas.

Hälsningar
Pappa och make i en helt underbar familj


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0